.

Okej så min dag har varit helt crazy.
Från att ha lämnat huset började nerverna att spöka. Visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till. Många tjejer i bilen var också nervösa men alla var på bra humör ändå!

När vi kom fram dit fick vi skriva på massor med papper om att vi skulle vara medvetna om att vi kunde dö. Jo men tack, det lugnade inte ner mig någonting!
Fick även betal av allting och göra oss allmänt färdiga för att åka iväg mot den lilla "ladan".
Vid den lilla "ladan" träffade vi våran hopp partner och vi fick sätta på oss utrustningen. Killen jag fick hoppa med hette Keith och var lite allmänt små dryg mot mig! (På ett roligt sätt som tur var)

Upp i luften åkte vi med världens minsta plan. Behöver jag säga att jag var rädd?
Som tur var hade jag Jennifer.N och hennes partner med mig också. Fick hålla handen med henne och sitta och bara försöka andas tillsammans. Sedan kastades vi ut i luften. I 5 sekunder trodde jag på riktigt att vi störtade mot våran död. Jag tänkte, det är så här min död blir.
Efter ett tag lugnade jag ner mig, men fortsatte ändå att skrika. Vet inte varför riktigt, men jag tror jag fortfarande var rädd..

När vi landat var jag helt skakis och fattade nog inte riktigt att jag hade gjort det. Det kändes ganska overkligt. Men jag var så glad att jag överlevde och att jag faktiskt klarade det!

Väl där nere fick vi diplom och våra dvd filmer. Haha kunde inget annat än att skratta!

Vägen hem till Wilton igen blev lyckad. Massor med skratt, dans, sång och sedan dök två charmiga killar upp i en bil bredvid som vi åkte med hela vägen till Wilton där de sedan fegade ur och åkte hem. Vi stannade till på diner innan vi sedan åkte hem!

 

En helt sjukt rolig dag, med massor av adrenalin och nerver!
Tack och Hej!