stuck in the moment

Har inte gråtit eller kollat på film. Framsteg framsteg, iallafall på gråtande fronten.

Hur som haver, imorgon är det jag som ska gå upp "skapligt" (pappas vanliga uttryck för sju på morgonen) för att sedan köra lilla pappsen till Norrköping. Sen är det jag som åker hem med bilen och lämnar den på verkstad. Känns som jag börjar bli vuxen? Eller vad tycker ni?

På dagen sen när de flesta har vaknat till liv så möter jag upp en saknad Amanda på stan för lite lunch!

Min dag ser helt okej ut, dock har jag utelämnat att jag ska hinna städa rummet också, men det är småpotatis. Sådant jag gör med racerfart.



Puss godnatt ungdomar och äldre!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0