.

Hela mitt tangentbord på laptopen är nästan dränkt i tårar.
Har sett A walk to remember för sjuttielfte gången. Och jag tjuter lika mycket varje gång.

Klockan är halv två på natten och jag har lust att gå ut och springa. Men det tror jag nog inte uppskattas från mammas sida. Så får ligga kvar här och försöka komma på ett sätt att somna.

Puss ni fina folk. <3